I dag på dressyrträningen var Bono en riktig latmask, det i samband med att jag själv var trött och hade lite svårt för koordinationen gjorde att det dröjde enda till slutet av ridpasset innan jag fick någon bra känsla.
Bono fck galoppera större delen av passet och var riktigt trött när vi väl skrittade hemmåt. Bono vill inte alls ställa och forma sig i innersidan i galoppen, han är även väldigt stark så att få honom riktigt loss är svårt. Han går riktigt bra i galoppen om han får vara rak, men han måste ju jobba lite ibland också. Så efter mycket beslutsamhet så gick han riktigt trevligt i galoppen.
Anledningen bakom hans allmänna lathet tror jag kan bero på at jag red ut honom på kandaret i går vilket tvingade honom att jobba under sig i form i 1,5 h vilket han inte är van vid. Så jag tror han hade en rejäl dos av träningsverk.
Dressyrträningen för Monica i tisdags gick hyfsat bra, Bono hade träningsverk sedan passet dagen innan då han jobbade som en gud. Vi tränade på att få Bono att spåra ordentligt vilket han skötte bra, han är duktig på att rakrikta sig och spåra fint dock blir han stark då, därför tränade vi på att ha honom rakriktad men ställd i nacken, något som Bono tyckte var jätte jobbigt. Vi fokuserade på en hjälp i taget samt renodlig av dessa. Överlag tyckte Monica att Bono hägnde ihop med i kroppen och hade utvecklat sina gångarter sedan hon såg honom sist. Hon anmärkte också att han hade tappat muskelmassa och blivit tjock, något som har varit relaterade till vinterns problem då han först sträckte ryggen, sedan skadade sig i korset när han fastnade i transporten och sedan fick problem med luftvägarna.
I onsdags tränade jag hoppning för Therese och träningens fokus var banhoppning, vi hoppade en bana flera gånger på olika höjd, huvudfokus för träningen var att rida nogrant även om det är lågt. I slutet av träningen hoppade vi en mer tävlingsmässig höjd. Jag tror jag och Ohly hoppade ca 90 cm. jag är super nöjd med träningen, Ohly var förvisso trött och oliksidig men han gjorde ändå sitt bästa med vad han hade. Han har börjat få en bjudning som är till att duga vilket jag tycker är kul. han rusar inte utan det mer känns att han tar tag i hindret.
På filmen hoppar vi banan på en lägre höjd, han river i kombinationen men jag tycker ändå han gör det bra eftersom han bara hoppat kombination kanske 3-4 gånger innan.
Måndag: Dressyrträning för Rebecka Tell, Rebecka brukar fokusera sig på ryttarens koordination och kluriga styrketräningar för hästar med ovanliga övergångar för att förstärka ryttarens kordination. En typ av träning som verkligen hjälper en att öva upp finkänsligheten. Jag skall nig rida på kandar då för att få Bono koncentrerad i alla gångarterna.
Tisdag: Dressyrträning för Monica Björkdahl, Monica brukar fokusera på tempoväxlingar och ryttarens sits, med en korrekt sits kommer man långt! Det var längesedan jag red för Monica nu men under hösten var vi 3 träningar inplanerade för henne.
Onsdag: Hoppträning för Therese Häggsjö. denna gången hoppas jag att få samma känsla som jag hade i torsdags när jag tränade för henne. Förhoppningsvis är Ohly inte för trött efter alla dressyrträningarna. Annars får vi ta det för vad det är. Ohly gillar hoppningen och brukar ställa upp när det skall skuttas på Thereses inbjudande stora utebana.
Slänger in en av mina favoritbilder på mig och Bono, det är från en hopptävling 2008. Dena banan kom vi runt och han var fantastiskt fin! Bästa hopptävlingen någonsin. Denna period fungerade allt, men det gick i kras 3 veckor senare då jag flög av i samma hinder 2 gånger på en tävling och Bono har aldrig slappnat av på en tävlingsbana efter det. Tyvärr så är det inta bara mitt huvud det sätter sig i, utan Bono blir helt förstörd om man åker av. Man "anfaller" ju honom då. Stackars. Men hindret är 80-90 cm högt. Det synns ju att han kan hoppa. Tyvärr har han inte huvudet för det.
I dag har jag och Ohly varit hos Therese Häggsjö och hoppat terräng. Det var en pay and cross, där man betalar och hoppar en bana. Likt en vanlig pay and jump.
Ohly var verkligen super fin, vi red 70 cm och vi tog oss över alla hinder. Banan bestod av 12 hinder varav de flesta placerade i Thereses gigantiska padock. Det enda som var lite så där var på det sjunde hindret en trakhenergrav med liten stock över som låg så man skulle hoppa ut från paddocken, Ohly tvekade in och stannade till och tog sig IGENOM hindret, jepp vi välte det alltihopa. Efter det var han dock superfin. Vi galopperade up i en backa och hoppade en stock, sedan sväng tillbaka och ett räcke i nedförsbacke till en låda. Han var så fin där, pigg framåt med ändå avvaktande och lyhörd.
Hinder höjden var 70 cm och detta var första gången som han gick en hel terrängbana utan att ha hoppat varje hinder enskilt först. Jag fick en så härlig känsla, han var pigg och framåt men ändå lyhörd och uppmärksam.
Tyvärr så pissregnade det på oss så det finns inga bilder eller film, men Therese hon tyckte allt vi kunde ta 90 cm nästa gång. För hästens del är det inga problem...
Innan vi åkte med Ohly red jag Bono i paddocken här hemma, han gick också grymt bra. Jag verkligen älskar det nya bettet och det verkar han också göra. Han hade ett sånt tryck i steget i dag och wow jag kände mig som värsta os ekipaget... kanske inte såg riktigt så elegant och samlat ut.
Det är så härligt när man kollar på OS får inspiration och verkligen får bra känsla i ridningen också!
Gårdagen var underbar, för det första så var min föreläsning kl 8 på morognen flyttad till näste vecka så jag tog en gottig sovmorgon för att sedan laga lite lunch och bege mig till stallet. Först red jag Bono som hade regelt med träningsverk efter Söndagens pass. Han gick fint men var matt i vänstervarv och prottesterade när det blev jobbigt. Jag red mycket sidvärtes för att mjuka upp honom. Han tyckte detta var himmla besvärligt men överlag är jag riktigt nöjd.
Dagens höjdpunkt var ju givetvis årets första terrängträning med Ohly, det skall tilläggas att Ohly aldrigt tränat terränghoppning "på riktigt" och att jag inte gjort detta på två år. Det var fantastiskt kul och jag tror Ohly är lite av en naturbegåvning, nu hoppade vi inte så läskiga saker det otäckaste var nog en björk med ensilagebalar som infångare, vatten och ett öppet dike men Ohly mangade inte på något, jag tror de högsta vi hoppade låg någonstans strax över 80 cm. Han gick bra och jämt dessutom var det första gången han bockde under ryttare då han riktigt brallade stundtals för att det var så roligt.
I går skulle jag bara åka ut till stallet en liten snabbis och tömköra Bono. Detta gjorde jag och han kändes finare än någonsin i töm. För att ha stått ett tag nu på grund av hostan så var han lugn och fin men endå pigg och glad. Han gick kalas bra och han slappnade (nästan) av. Förutom att tömköra Bono en snabbis fick han en halvtimmas rykt, jag passade på att ta ur brodden ur skorna nu när jag inte tror att det fryser på något mer. Utöver detta tömkörde jag även Ohly som tyckte att jag var förbaskat besvärlig för att galoppera i form i töm det tänker jag minsann inte göra. Han försökte både dra och skrämmas genom att kicka åt mig. Men tillsut gick han trevligt i töm. Det slutade med att jag åkte hem kl. 20:30. Jag som skall skrva tenta. Hoppsan.
Nu börjar allt kännas lite hopplöst, i dag lasttränade jag och mamma Bono nu när han är frisk och igångsatt efter vintervilan. Pappa har ju vgarit snäll och lagat transporten. Bono gick rakt på och stod ganska så snällt i transporten, i början när vi precis hade stägnt så kastade han sig lite men sadn stod han ganska så lugnt och åt sitt kraftfoder. När vi skulle lasta av så hinner mamma inte ta bort bakbommen utan Bono knäar i bak, kastar sig bakåt och får rumpan under bakbomen. Han lyster upp hela inredningen och sparkar och brötar runt i vild panik. Jag vet inte hur jag gjorde det men jag lyckades få honom att sluta. Jag är lugn i sådana situationer, och säger inte mer än lugn och förösker få kontakt med honom. Tillslut tittade han på mig och stod sedan stilla medans mamma hämtade en hammare för att slå upp sprintarna till bakbommarna (som bono hade böjd) så att han kunde backa ur. Väl inne i stallet upptäcker vi att han har skadat sig igen. Han har jätte ont i korset och är svullen och öm. Jag pratade med jourhavande veterinär i Vara och han trodde att Bono skadat mjukdelarna och ordinerade promenad och att stå inne i någon dag. Om det blir värre skall vi ringa.
Bono i transport på tävling i sommras, jag måste måminna mig om att vi har tränat bort hans problem tidigare och det skall gå ingen.
Jag är så trött på detta nu, jag vill verkligen att han går att lasta innan april då distanssesongen sätter igång. Men nu får det väl ta tid och jag sikter på att han gårt att köra till hösten, jag skall helt börja om från början med honom. Jag kan ju fortfarande träna honom hemma, men först får vi avvakta och se hur skadan läker, men antagligen är det ingen fara. Får se om jag kan hitta nå¨gon häst att låna för träning och dylikt, eller om jag tränar Fjodor och Ohly mera. Allt jag vill är att mitt hjärta skall bli bra i både kropp och sinne.
I dag red jag på Bono. Paddocken var egentligen helt ok att rida i men eftersom det var snö i den så fick Bono styltor under huvarna som gjorde att han blev snupplig. När underlaget inte är helt 100 slappnar Bono inte av och blir spänd och stapplig i steget. Jag anser att det inte gynnar oss att rida i trav och galopp när det blir så. Han har sällan problem med skritten så det blev lite styrketräning i skritt i dag för Bono. Övningar som vi gjorde inkluderar bland annat att gå från öppna till förväd sluta, från sluta till förvänd öppna, från skänkelvikning till framdelsvändning och från sluta på volten till bakdelsvändning. Detta är övningar som gör att han måste trampa under och lägga vikten på ett ben, målet är att få honom att vänta på det benet så han verkligen belastar. Han gick jätte bra och trampade under sig bra och korsade benen. Härligt. Mamma red Fjodor som såg helt oberörd ut av att det var lite halkit, han gick jätte bra. Mamma red lite skolor på honom också.
Jag har även lite planer på tävlingsfronten, bland annat ett stort mål skall vara uppfyllt innan september/oktober 2012. Jag har även anmält mig och Ohly till vår 90 cm debut den 6/1 på Mullsjö. Kommer rida en 80 cm och en 90 cm clearround på deras lokala Januarihopp.
Senare åkte jag med Sofia för att rida hästen som hon skall tävla, en ardenner/halvblodskorsning som tidigare stått på ridskolan i Vara men som såldes i samband med att ridskoleverksamheten blev liggande på is. Det såg bra ut för Sofia och även jag provade att rida hästen. Det var så roligt, hon är stor men har steg som en ponny. Världens mysigaste bruna.
I måndags tränade jag ÄNTLIGEN för instruktör med Bono. Det var dressyrträning för Rebecka Tell i Vara vilket gick jätte bra. Vi brukar rida övningar för Rebecka som man vanligtvis inte gör, för att göra sig medveten om sina hjälper och utmana sin koordination. Ett exempel är att man på långsidan rider öppna - förvänd sluta - öppna. Utan att rakrita i mellan utan hålla kvar hästens kropp på samma spår och bara sitta om och ställa om. Lite klurigt för att det är övergångar man inte brukar rida. Bono är duktig på denna och verkligen går och väntar, nästan stannar upp för han blir också lite fundersam när man inte gör som man brukar.
Runt träningen blev det dock mer jobb än att bara lasta åka till träningen, rida och åka hem. Efterom vi fortfarande inte lagat mellanväggen (delar är beställda) har vi inte lastat eller kört honom på länge. så jag red till ridskolan och sedan red jag hem igen. Detta gick bra men när vi kom hem kl 20:35 var Bono riktigt trött. Jag red till ridskolan efter lunch vid ca 14:00 och lånade en box där sedan tränade vi vid 19:00 och efter det red jag hem. Det är inte näst gårds. I rask trav tar de drygt 30 minuter att rida. Så det är ca 5 km. Jag travade dit och jag travade hem. Jag är riktigt riktigt mörk rädd så att rida genom skogen med en svag pannlampa kändes som att jag var med i Blair Witch Progect. Uhhh... då gick det fort i mörkret. Tur att man har en okomplicerad snäll häst att rida i skog och mark när man själv är en riktig fegis.
I dag red jag och mamma dressyr. Bono red jag på vanligt bett och han var jätte duktig, i alla tre gångartena. Mega känslig i munnen och i sin bekvämlighetszon så var han verkligen skit fin. Kan inte dras till mminnes när han köndes så runt i galoppen utan kanderet på senast. Nu blev jag lite tävlings pepp, tur att det inte är säsong nu för jag skall komma längre i vår träning innan jag tävlar. Jag och mamma bytte hästar i dag en stund med varandra och jag provade något nytt med Ohly, han har sin bekvämlighetsform som han går i och han vill gärna glida in / ut på volterna och att man skall "bära" honom. Trotts att han har så lätt för sig!! Jag släppte allt, red på slaga tyglar och red bara med sätet, det gick riktigt bra och han fick ett fint shwung och fann sin balans lite bättre. Något man kanske borde göra oftare?
Full rulle med bästaste lunsen. Och ja jag har tillåtelse att använda bilden.
I onsdags hopptränade jag ÄNTLIGEN Ohly för Therese Häggsjö, vilket var fantastiskt skönt. Det var länge sedan jag hoppade för tränare vilket kändes. Mina hjälper var inte alltid där de borde vara. I det stora hela är jag nöjd vi red lite olika vägar mellan hinder och hoppade bana. Ohlt var spänstig och fin genom hela träningen och efter sista rundan klappade Therese i händerna över hur fint han hade hoppat. Känns skönt. Han har verkligen grym teknik, trampar igenom och lyfter samt hoppar igenom hela kroppen.
Bono har jag inte hunnit rida än. Sofia har skrittat honom i tisdags och i onsdags men sen dess har det varit full storm så det inte har varit någon idé att riskera livet på vägarna när det är sånt oväder så det inte ger något att rida. Att lastträna har jag inte heller kunnat denna veckan, speciellt nu när det blåser full storm. Då rycker det bara i transporten. Det skulle göra med skada än nytta.
Förhoppningsvis kan jag åka på Rebecka träningen på måndag med Bono. Jag skall träna i helgen med transporten och det hade varit skönt att träna på Klövagården en sista gång innan det är tack och hej. Om inte annat får jag rida dit honom eller ta Fjodor.
Jo om jag inte skrivit om det så gick träningshoppningen i helgen bra, Ohly gjorde 2 felfria 80 rundor och Fjodor gjorde bra ifrån sig i 70 cm.
Den 5/1 är det deadline för Bono och hand lastproblem, då är målet att vi skall kunna åka till Skövde RF där Sofia skall tävla DM omg 3 med honom!
Att rida Ohly är något som ser lätt ut men Ohly är hästen som har gått från en överambiskös 3-5 åring till en bekväm 6 åring. Han ligger på och har ett bra steg men blir sällan riktigt ärlig i formen, han har svårt för att gå ordentligt i vänstar varv, han skuter ut/in bogen/rumpen och är allmänt oobservant. Anledningen bakom det tror jag är att han har fått komma undan med mycket. Med tanke på att han har så lätt för sig som så ung häst så har man aldrig vågat ställa några större krav och om saker varit jobbigt har han aldrig varit stark nog att försöka komma undan. Men nu vill denna köttbulle smita undan arbete, speciellt nu när han blir äldre och kraven ökar, det räcker inte med att lalla runt i skritt trav och galopp längre.
Detta är något jag tror vi kommer att få bukt med under året som kommer, han är ju 7 nästa år vilket inte är någon ålder alls och att Ohly kommer att fortsätta upp i klasserna. Hans utvecklings kurva har ju helatiden varit spukrak uppåt och det vore extremt konstigt att det inte någonsin skulle komma ett bakslag.
Jag och Ohly tävlar hoppning
Uppdatering om Bono: Han var inte lika stel i ryggen i dag, men han var oroligare i transporten. Han har nu spräckt mellanväggen i transporten så jag måste köpa en ny... Inte billigt...
För några veckorsedan bytte vi hästar med varandre på Carina träningen. Litet roligt event. Vi lottade ut hästarna. Sandra Bäckström red Bono, en tjej i tävlingssektionen som geter Cecilia red Ohly. Mamma fick en D-ponny som kallas för Olle och jag fick Emma & Annas gigantiska Boppen på 180cm i mankhöjd.
Vi hade en gemensam framridning för Carina innan vi gick in en och en och red ett dressyrprogram för henne som vi hade bestämnt vilket vi skulle rida innan vi lottade hästarna. Jag och mamma red båda LB:1.
Att sitta upp och skritta fram Boppen kändes som att vara 7 år gammal och rida på en C-D ponny, jag har nog aldrig kännt mig så liten i hela mitt. Att rida Boppen var en härlig upplevelse, han är en arbetsvillig, ambiskös och snäll jätte som hela tiden vill göra sitt bästa. Att det inte alltid gick så bra berode på att jag inte suttit på en stor häst de senaste 2 åren och hade lite svårt att sitta ner i traven. Ni kan se själva då det finns en film på Emmas och Annas blogg. Jag är rätt så nöjd med det hela.
Tänkte berätta lite hur jag tänker kring lastning av hästar. Med tanke på att min Bono har varit en extremt svårlastad häst och nu mera är lite traumatiserad efter söndagens upplevelse då han la sig ner i transporten så har jag egna erfarenheter kring lastning av stressade hästar. Jag baserar min teori på förtoende och possitiva upplevelser, har du en stressad och rädd häst kommer den aldrig frivilligt att gå på transporten. Jag msået medge att i början provade jag med matoder som man vanligtvis använder på "dumma hästar som inte vill gå på transporten" så som kvastar, spön, linor mm. Detta är vad jag kallar en "quick fix" och är egentligen inte hållbart. Man måste alltid adressera det "verkliga problemet".
Jag tänker börja att berätta hur jag tänker kring stressade och rädda hästar för att sedan berätta hur jag resonerar kring hästar som inte är rädda för transporten utan bara vägrar gå på. Med en rädd häst är det som sagt viktigt att den har förtroende för dig som lastar. Att markträna sin häst genom olika övnningar är bra för att skapa sådana band, innan man intruducerar transporten. Hästan skall följa dig, vara uppmärksam och invänta komando utan något som distraherar, hästen skall gå undan för lätta tryck. Sedan kan man övergå till att gå över "läskiga saker" aå att hästan utan att vara instägnd kan följa. När man sedan introducerar transporten sätt små delmål, överskrid dem inte. faserna kan se ut så här:
1. Gå nära transporten. 2. Stå på lämmen. 3. Gå in med huvudet i transporten. 4. Gå in i transporten - backa ut. 5. Gå in i transporten stänga bakbomen, öppna, backa ut. 6. Gå in i transporten stänga baklämmen, öppna, backa ut. 7. Hästen skall stå på transporten och äta mat. 8. Åka en liten bit och lasta ur hemma. 9. Åka vart som hälst.
Under alla stegen är det viktigt att hästen får positiva upplevelser. Locka inte med mat, men när du uppnått ditt mål skall du vara nogran med att berömma, detta kan ske genom mat och dylikt. Som hanterare av hästar är det viktigt att alltid behålla lugnet oavsett hur jobbit det kan vara, att skrika, gapa och bli frustrerad kommer att ge hästen en negativ upplevelse som förstärker rädslan.Det är viktigt att samtidigt inte vara för snäll, utanför transporten är man tyst, man kan mana på med rösten men aldrig stressa eller hetsa hösten framåt. Utanför transporten är det jobb som gäller, man leder hästen, flyttar sidled, backar och aktiverar. När man sedan kommer till målet som t.ex. är att stå på läman är det vila, beröm (med lugn röst) och lugn och ro. På så sätt kommer hästen att koppla transporten till något possitivt.
Ha alltid med en medhjälpare som kan sätta upp bakom hästen, sätta upp bomen i bak och dylikt. Medhjälparen skall hålla sig i bakgrunden och inte ta hästens fokus från dig. Ett lastproblem är ingen quick fix, har du problem och känner dig rädd eller osäker, ta hjälp. Det finns massor av människor som är duktiga och trygga i sin hästhantering. Det är viktigt att du inte är rädd för då blir ditt kroppspråk spänt och det kan en kännslig häst uppfatta.
Kring en olydig häst som inte är rädd för transporten måste du addressera problemet. Hur är hästen i övrig hantering? Här gäller det att vara konsekvent, markträning är också bra. Hästen SKALL lyssna på dig och om du t.ex. gör en halt skall hästen kvickt göra en halt och inte gå framåt eller bakåt. Då måste du korrigera hästen. Stövlar hästen över dig backa den flera steg, prova igen och igen. Tillslut förstår hästen att det inte är någon idé. Vid lastningen är det nu bra att ha t.ex. ett spö som förlägning av dina hjälper. Om hästen går åt sidan kan du peta till så hästen rakriktas, se till att hästen är rakriktad mot transporten och likt ridningen inte får smita iväg med bakdel eller bogar. Det är viktigt att vara konsekvent och även här ha små delmål.
Oavsett om din höst är rädd eller olydig är det viktigt att när du backar ur transporten är det du som backar hästen, om hösten bara backar ur utan att invänta signal är det bara att börja om igen. Det var lite om mina tankar utifrån mina erfarenheter. Detta är ingen universell sanning utan så som jag ser en lösning på ett problem. Undrar någon mer är det bara att fråga så kan jag försöka utveckla.
Nu har jag och Ohly börjat i hästgruppen på hoppträningen, vilket känns som det ligger helt i fas med hur det ser ut nu för oss. Ohly var jätte duktig i dag ocgh vi fick flera jötte bra språng och linjer med jätte bra flyt! Hinderhöjden låg runt 90 cm. Ohly brukar inte hoppa så många stora språng och han blev väldigt trött. Han var pigg och glad, och låg på.
En rolig sak uppstod när vi red fram och skulle hoppa på volt med galoppbom före och efter så hoppade vi 2 och två. Ohly på ca 145 cm och Boppen på ca 180 cm i mankhöjd gick på samma avstånd. Storlekskilnaden är enorm. Det skall väl nämnas också att Ohly galopperar på framåt och Boppen kortar sig. Men lite roligt ändå.
Dumma dumma mig! Nu ville jag för mycket i dag och passet började med pankaka! Jag vet ju så mycket väl att jag skall mjua och rätta honom framåt för att få till det som bäst. När jag själv tog mig i kragen och slappnade av gick det bättre. I slutet av passet samlade jag traven och red lägningar ur den, vilket gjorde att det blev en jättre bra nkännsla där kraften kom bakifrån och han låg kvar i en taktmässig mellantrav. Duktiga kusen.
Efter ridpasset fick jag puttsa och smörja våra saker. Nu ligger allt packat och klart i stallet. Redo för morgondagen då jag skall rida en LC:1 i Grästorp.
I kväll har jag dressyrtränat för Rebecka Tell med Bono vilket verkligen har gått skit bra. I dag fortsatte vi där vi slutade sist med tanketn att rida med hjälp av vikthjälperna mer. Vi diskuterade också drivning att när man driver med skänkeln så samlar man istället för att egentligen driva frammåt. Istället provade vi att driva med trampet i stigbygeln. Samlande när hästen sätter ner bakbenen och drivande när de lyfter. Fungerade kalasbra med Bono.
Vi red också en intressant övning om verkligen fick än att tänka på sin egen possition. Vi red på ftyrkantspåret och började i en öppna för att sedan gå över i en förvänd sluta för att sedan gå över i en rättvänd öppna igen. Lite trixigt eftersom att det är övningar som man vanligtvis inte brukar göra i den kombinationen.
Öppnan red vi genom att vinkla in överlivet för att enkelt komma in på inner sittben samtidigt som vi leder. För att sen gå in i förvänd öppna sitter man in på ytter sittben går fram lite med överlivet och höjer inner hand något för att sedan gå tillbaka till öppnan. Tillbakagången var klurigast då Bono gärna gjorde en rättvänd sluta eller rätade upp sig.
Har nu provat mina nyinköpa skydd. Catago dressage! Och för alla där ute med fjordhästar som inte hittar skydd men har ledsnat på att linda kan jag verkligen rekomendera Catago dressage storlek cob som passade perfekt på Bonos ben! Han verkade trivas med dem på också, eller han gjorde inget som indikerade att han inte skulle trivas i alla fall.
Jag red Bono i dag för första gången på länge eftersom jag har varit sjuk. Sofia red ut på honom tidigare på dagen och på kvällen red jag dressyr med kandaret. Han var lite stel och markbunden men i övrigt var det helt underbart att vara tillbaka på hästryggen igen. Vi tränade lite öppnor och slutor i trav och galopp samt lite tempoväxlingar. Bono gick fint och var verkligen överambiskös! Sadeln som blivit breddad 1 cm passade jätte bra och kom ner mer i läge nu så det köndes att jag kom åt honom bättre. Bono frustasde så det stod härliga till. Jag älskar den token :)
Ja i veckan har jag hunnit med 3 dressyr pass för instruktör på 2 olika hästar och på 2 dagar.
I går red jag för Rebecka Tell på Bono för förstagången på 2 år. Jag har tidigare varit på en kurs för henne med Bono men då var jag inte särskilt imponerad av henne, men den dagen var Bono väldigt mycket på tårna. I går gick det däremot väldigt bra, jag har börjat rida Bono mycket med kandar nu, något som både Rebecka och min vanliga dressyrtränare Carina tycker är bra. Rebecka tar mycket influenser ifrån den akademiska ridkonsten, något som jag länge varit mycket skäptisk till men man får alltid ta det bästa i från alla värdar och Rebeckas sätt att förklara på är mycker pedagogiskt och bra. Passet var ett riktigt styrketränings/kordinationspass för mig, mamma och vår hästar Bono och Ohly. Vi skulle bland annat med hjälp av mycket vikthjälper och lite skänkel och hand rida en sluta för att sedan gå in i en bakdelsvändning ett helt varv för att sedan rida ut i en öppna. Något som krävde mycket av våra hjärnor och hästens bakben. Vi jobbade mycket i skritt och Bono svarade fint för denna träningen. Jag blev nyfiken till vad det kan leda till och skall rida för henne om två veckor igen.
I dag var det som vanligt träning för Carina Sjögren henna har jag tränat för i flera år och hon har gett dressyren på vår ridklubb ett lyft! I dag red jag både Bono och en kompis häst Pontus för Carina. Med båda hästarna gjorde vi unjefär samma övning. Vi började i galopp (hästarna var värmda inna lektionen) på volten där vi skulle fatta varannan rätt galopp och varannan förvänd, i mellan dessa fattninger skulle vi ha övergångar galopp - skritt. Bono gjorde detta jätte bra (kandar) han var stadig och fin i formen, det enda negativa är att han inte orkar trampa igenom i övergången ner till skritt, de första stegen blir matta. Pontus har jag inte suttit på de sanaste 8-10 åren men när jag väl hittat knapparna gick även han bra. Han tycker dock att det är jobbigt med förvänd galopp så det krävdes en del ridning för att han inte slulle byta. Med Bono red vi även lite galoppsluta på volten.
Det var roligt att rida pontus, och framför allt nyttigt att rida på en annan häst. Cecilia som köpte honom av ridskolan har gjort ett jätte bra jobb med honom då han gick över förväntan!
Det har brunnit i huvudet på Carina i dag, vi skulle sätta upp mål inför nästa sesong och hon tyckte att vi skulle träna för MSV C med Bono eftersom han blir kokko på tävlingar och fungerar sjukt bra på kandar tycker hon inte det är någon idé att ta den traditionella vägen. Jag är tveksam till om deta går. Men vad är det värsta som skulle kunna hända? Nu skall jag kolla in vad programmet innehåller...
I går morse fick jag ett SMS från en av våra fd. ridinstruktörer i Vara som undrade om jag och mamma yhade lust att vara med på en demonstrationslektion som skulle hållas för de som går handikappsledare nivå 3 på Strömsholm. Jag och mamma tackade ja och fick rida en timmas lektion för en av strömsholms ridlärare som var i Vara.
Syftet med träningen var att de som skall bli handikappsledare innom ridsporten skall lära sig hur en lektion går till och vad de har för olika delar och vad dess syfte är.
Jag red Bono på kandar eftersom han tendenserar till att bli väldigt stark när man rider i grupp. Instruktörens första kommentar var "En fjroding på kandar... så... spännande". Vi red mycket tempoväxlingar och övergångar något som är ack så viktigt innom dressyren. Bono gick bra och efter lektionen fick vi beröm över att han var fin och att jag hade fin sits. Det är alltid roligt att höra att man är duktig, även om jag hade hopats att även jag få lite tips som jag såg att några av de andra deltagarna fick.
Jag skall berätta lite kort om i går också, jag lurade med mig min kompis Sara som inte ridit ordentligt på flera år att åka med och rida Fjodor. Vi red dressyr jag på Bono och hon red som sagt Fjodor. I början gick det lite kärvt för dem men mot slutet gick Fjodor riktigt fint och Sara, hon till och med hoppade fastän hon sa att hon inte skulle det :P
Bono gick fint även i går, vi lade fokus på galoppen och när han lossnade red vi lite enkla byten.
I dag hopptränade Jag Ohly för Therse. Han gick kalas bra, vi tränade på lite olika och ganska långa linjer och på stor bana. Väldigt roligt. Ohly svarade fram och tyckte återigen att det var superkul att hoppa. Therese tycker han gör framsteg hela tiden. Det gör mig glad.
Vi kom lite galet in på några hinder, bland annat hade han svårt att begripa vad han skulle göra med en kombination, men öronen är framåt och han gör det bästa av situationen. Han har börjat få ättre språng med mer flyt i nu mera, tidigare stannade han lixom upp i luften.
Jag råkade även åka ifrån min magplatta, men Therse var snäll och lånade ut en av sina, en splitter NY som Ohly givet vis lämnade märken på. Therese sa att det gjorde inget då hon inte kunde använda den på sina hästar ändå eftersom hon hade långa stroppar på sin sadel.
Innan träningen passade jag på att rida lite dressyr på Bono, jag valde kanderet i dag igen eftersom det är lättare att få honom att arbeta i en korekt form i galoppen med det. Galoppen har han ju svårt för att få en ren takt i när han kommer på tygeln, med kandaret kan jag då sätta mer tryck i honom utan att han rinner iväg och få honom att galoppera upp under sig. Han fick fantastiskt fin galopp faktiskt. Det känns som att han snart kommer komma loss tilräckligt så vi reder ut det även utan stödet från kandrstången.
Mitt namn är Emelie, jag är 22 år gammal och studerar till lärare vid Göteborgs Universitet.
Sedan barnsben har jag älskat fjordhästar och för tillfället är det den enda rasen i mitt liv, och så hoppas jag att det förblir.
Jag och min mor har 3 fjordhästar på gården där hon bor. I den här bloggen kan du följa vår resa framåt.
