Skall strax ut till stallet för att putsa och packa inför morgondagen. Bröstan som jag köpte passade perfekt så den skall vara en del av dagens outfitt vilket blir: PFF-kavaj svart, mountainhorse ridbyxor wita, euroligt hjälm, soubriacstövlar, olympicsadel, vitt allroundschabrak med SkbFF loggan på, kingstonträns samt benskydd från börjes. Inte värstans dyrt och pråligt men det är inta vad du har på dig utan hur du bär upp det som får det att se bra ut.
Jag skall även tömköra Bono.
Kastar in en gammal bild på mig och Dolita min ponny, bilden är väääldigt gammal, jag kanske 12-14 år eller något.
Ohly och hans första rosett i hoppning, clearround 30 cm. Hoppas det blir mer av den varan nu när vi börjar tävla på riktigt. När bilden togs var han 3,5 år och var med på en klubbhoppning där vi red 30 cm för att han skulle komma ut och se sig omkring lite. Han var så duktig! Det var inga problem att vara ensam i ridhuset och inget på banan var "farligt"
Det ligger något i vädret, i dag satt det tre generationer och gnällde över hur trötta vi är vid fika bordet. Mormor, mamma och jag. Alla tre trötta och gnälliga.
Hoppas det hjälper med lite endorfiner och häst, grannarna har börjat tröska åkrarna så har skall det provas stubbåker!
I dag har jag ägnat mig åt vad som kallas för ideellt arbete men egentligen innebär att vill du ha något gjort får du göra det själv. Jag har nämligen suttit och skrivit förslag på policys för vår ryttarförening så vi kan bli certifierade som säker och trygg förening, ett av alla krav som kommunen i Vara har på oss för att vi skall få hjälp med en ny anläggning. Får vi inte hjälp så får jag nog psykbryt för så mycket tid jag och mina vänner i klubben har lagt ner. Mamma räknade efter i dag och vi har sedan det blev på tal om Vara Horse Arena lagt ner ca 2000 ideella timmar, det är arbete till ett värde av 350.000:-!
På lägret som Fjodor var utlånad till nu i veckan var det ett gäng yngre tjejer med som skötare. Fjodor var snäll lekledare och badade med dem. Han är en riktig badanka och älskar att simma. Så roligt att han fick bada! :)
I dag slutade jobbet på förmiddagen, då styrde jag kosan direkt mot stallet. In och byta om och sedan ut en sväng i paddocken med min ponnyfarbror! Fjodor är nämligen hemma igen. Jag tog ett kortare pass på honom på ridbanan och kände igenom honom. Han kändes fräch och arbetsvillig, dock något stel. Inte så konstigt då han varit utlånad som sommarhäst samt gått på 3 ridläger. Jag red i ca 20 minuter sedan var han trött men huvudsaken är att han kändes fin den stunden som han orkade. Han är ju pensionär och snart 20 år så det är inte så konstigt att han inte är som han en gång var.
Efter maten red jag och mamma en sväng på ca 7 km med Bono och Ohly. Jag rider alltid ut med GPS och pulsmätare, i dag hade vi en snitthastighet på 7,8 km och en topphastighet på 38km/h. Mitt mål är egentligen 10km/h i snitt men eftersom att vägarna hemma är så hårda och Ohlys hovar fortfarande inte är helt hundra efter att han trampade in tåkappan i hoven så ville vi ta det lungt. Däremot var tempot, viljan och motorn där den skulle där underlaget var bra.
På tal om skithovar och tåkappor hade Fjodors ena baksko roterat när vi kom hem och skulle fodra dem. Det var tur att han har höga hovar och inte platta som Bono och Ohly för då hade tåkappan suttit i kötthoven, det vill vi inte! Jag begriper mig inte på folk som vill bli hovslagare, bara att ta av en sko är ett jäklans bök (för mig som har en kniv, en gammal hovtång och en liten avbitartång i min låda) men jag fick av skon utan att få med resten av den spruckna dåliga hoven. Fjodor och hans dåliga hovar.... suck! Ennu en anledning till att inte bli hovslagare. Ett jäklans meck.
Att prata och diskutera hästens utbildning med andra hästmänniskor i min närhet är för mig ej självklarhet, jag vill att folk säger till mig vad jag kan göra bättre så att jag och min häst kan utvecklas och lära oss av andras erfarenheter istället för att göra egna misstag.
I hästvärlden känns det nästan som en synd dock att tala om för vissa individer vad man tycker de kan göra bättre eller vad man har åsikter om. Självklart skall man inte klaga och gnälla och lägga fram saker trevligt i en diskussion, men för många kan kritik kring ridning och hästhållning likställas med att tala om för föräldrar att de gör fel med sina barn.
Varför är det så i hästvärlden? Tänk vad mycket erfarenhet som finns där ute! Erfarenhet som man kan ta del av utan att ha gjort misstaget, bravaden eller framsteget själv.
Hästens utbildning är något som är extremt viktigt att lyfta till diskussion!
Bilden är den första som togs på mig och Bono när han kom hem till oss.
Detta är en bild som blev helt klockren, jag och Bono för flera år sedan på nygårds terränghoppning. Vi skall landa efter ett nedhopp (på 40 cm) där Bono tog i för kung och foserland. Det är verkligen synd att han blir så stressad och nervös på tävlingar (hans hjärna fungerar inte för hoppning helt enkelt) för han har grym kapacitet.
Nu styr vi mot kallare tider, hösten känns nära! Nu skall vi kommaihåg at vingtern inte bara är av ondo. Detta är inte alls likamysigt en varm sommardag.
I går tränade jag med Bono för Rebecka Tell. Träningen fortsatte med vad vi hållit på med den senaste tiden, nämligen at rida med lång skänkel och komma ner på sittbenen i sadeln. Takten och schvunget var några av huvudfuksu punkterna.
Det blev det nya bettet och inte kandar, Bono såg trött ut i stallet och när han är lite trött bruker inte kandaret göra mycket nyta utan snarare få honom att tänka bakåt istället för framåt. Något som man absolut inte vill i ridningen.
En övning som vi red var att rida på en fyrkant där man samlar upp hästen i hörnet för att sedan länga (i balans) på raksträckorna, detta kräver timing och koordination eftersom att man skall hinna med allt på en 15x15m fyrkant. Vi gjorde även öppna eller bogen in funt hela fyrkanten även igenom hörnen. Här gälle det att inte spänna sig och vilja för mycket utan att vara fortsatt avslappnad men konsekvent i sin ridning.
Bono gick jätte bra, han lossnade och kom undersig fantastiskt bra, denna kännslan har jag inte haft på honom sedan innan skadan i vintras, ett täcken på att han är tillbaka! Han var så stabil och taktfast så jag bara behövde sitta och glassa, låta honom gå där. I slutet av passet travade jag honom lång och låg i forman och även där var han super fin. Det är bra att kunna reglera formen på sin häst, kan man det är den loss.
I dag blir det en efterlängtad träning för Monica. Hon brukar köra hårt med en och jag hoppas vi kan hitta samma kännsla i dag.
Dagens bravader har innefattat tömkörning och lastträning av Bono!
Tömkörningen gick riktigt bra, Bono gjorde något som inte fungerat förut. Han fattade nämligen galopp i töm på komandot "Galopp *smack*" utan att ge sig iväg genom halva paddocken, han kom även i form i galoppen stundtals. Jag är väldigt nöjd med dagens pass, han var fin i båda varven. Bono har börjat slappna av tillräckligt mycket i töm nu för att man skall kunna ställa lite krav på honom. Detta tycker jag är riktigt bra efterosm att tömkörning är ett riktigt bra alternativ till ridning i hästens dagliga träning.
Efter tömkörningen (och kaffe) lasttränade vi Bono. Målet var att kunna stänga in honom, men vi fick snart lätta lite på kraven då Bono var lite mer spänd än vanligt. Efter att ha bytt hink från en mindre vit till Bonos stora vita "slaska-snaske-hink" som vi brukar använda blev han lugnare. Detta kan för många tyckas fjantigt och otroligt att hästen skulle bli lugnare av en viss hink, men Bono är extremt kontextuell och man behöver göra samma samma samma dagarna i ända för att han skall fungera som en häst. Förstora förändringar gör honom stressad, speciellt i pressade situationer det är därför hoppningen inte fungerar mer än hemma.
Efter en stund med "slaska-snaske-hinken" hade Bono lugnat sig i transporten. Tillslut kunde vi ta bort hinken och lämma igen dörren bakom honom, Vid flera tillfällen kunde jag även bryta hans panik då han kastar sig bakåt genom att ta i grimman och få honom att stanna kvar. Något som inte fungerat så här bra innan. När han började tänka bakåt för mycket tog vi ut honom ur transporten och longerade honom lite för att få honom att tänka framåt.
Bono har massa bröte på sig när vi lasttränar, först har vi bommul i öronen på Bono, över det har vi en luva för att bommulen skall stanna kvar. Detta för att dämpa ljudet av transporten som han från början var livrädd för. På huvudet har Bono på sig en gammal läder grimma och över den en tum repgrimma, repgrimman är bra eftersom den har en skarpare och tydligare inverkan på hästen. Däremot får man INTE binda hästen i repgrimman eftersom att den inte går sönder på samma sätt som e lädergrimma gör.
Eftersom att jag är en så sjuktligt socker beroende person har jag nu gett mig själv godis och coca cola förbud i ett halvår. Fram till min 24-årsdag. Jag tror detta kan vara bra för att få koll på mina matvanor, jag har en tendens att äta onyttigt, bli trött och gå fram till affären och köpa en cola för jag är så trött. Eftersom jag då är så trött blir det INGET av med något utan jag intar soffpotatis läget.
För att sporra mig själv får jag köpa mig något riktigt fint i födelsedags present till mig sälv. Jag funderar på följande:
Animo Larissa (begagnad i så fall för 3-4 tusen är fortfarande för mycket för en kavaj) eller annan i liknande gärna något mörkare färg. Men åh vad jag suktar efter en verkligen knallblå kavaj jag tycker det är snyggt och behöver nödvändigt inta matchas med hjälm i samma färg som man kanske vill med en marinblå.Bildkälla
Charles Owen Hampton, en riktigt snygg hjälm utan den där John Withaker svampen i bak på nackkotan. Jag skulle vilja ha en snygg tävlingshjälm som enbart används när man skall vara extra snygg. Har länge använt de vanliga eurolithe hjälmarna, men jag börjar ledsna på dem om jag skall vara ärlig. Till vardags har jag en Jofa ventilationshjälm, en hjälm som enbart duger till distansritt och möjligen fälttävlans terrängmoment innom tävling Bildkälla
Funderar även på att unna mig själv en snygg tatuering så vi får väl se hur det blir.
Nu sitter jag hemma i soffan med knäskydd på båda knäna, varför? Jo för jag har hoppat två gånger denna veckan. I dag släpade vi återOhly till herrljunga och hopträngde för Therese. Det känns super att vara igång med hoppningen igen efter sommarens uppehåll! Ohly är taggad, lyhörd och hoppar med jättefin spänst. Jag är så nöjd med honom. Så ja att förstörs knäna gör ont men detPär så värt det!
Vi fick även prova att hoppa hindret som Ohly rev ner och tvekade på under play and crossen, han tyckte att det var skit obehagligt och virade flera gånger innan han hoppade det. Jag tror inte det var hindret i sig som var otäckt utan placeringen uthopp från paddocken i skuggan.
Efter att ha varit med fjording i 16 år kan jag nog säkert säga att jag aldrig kommer att ha en hät med hängande man igen, oavsett ras. Jag har haft det på mina ponnyer men har alltid tyckt att det är ett jäkla bök varje gång som man skall tävla. Då skall den tvättas och knoppas. Knoppar som aldrig blir som man tänkt sig.
Fär att få en snygg stubbman måste denna givetvis skötas om ordentligt. det enda tråkiga med stubbman är att om man vill skaffa det måste man i princip först klippa av nästan all man på hästen. När man har gjort det börjar manen växa uppåt och innan den blir för tung och viker över skall man klippa den i lagom höjd. Lagom höjd är beroende på kvalitén på manen, men på våra gula är det samma som på hängande man, en handbredd unjefär. Manen klipps även i en båge så den inte är jämn lång. Hur man vill ha sin båge är en smak sak. När man väl fått fason på sin stubbman skall den klippas ca var tredje vecka. Då ser man en "rand" i manen, om man då klipper efter den så blir det bra.
Stubbmanen kan därefter dekoreras efter tycke och smak, jag personligen föredrar den traditionella jämnlånga manen eller den där det mörka sticker upp något.Man kan även ha taggar, tinnar mm i sin man.
Här kommer några stilexempel på lite med udda kreationer:(klicka på bilderna för att komma till bildkällan)
En fjordhästfrissör som har gjort hjärtan i manen
En snarlik variant men utan hjärtan
Om man sparar det mörka kan även det bli till taggar
Jag fick en fråga om mitt nya bett som jag hade köpt. Detta gällde om man får tävla dressyr på det. Ja, enligt nya TR 2 för dressyr får man tävla på detta bettet.
I dag styrde jag åtirigen kosan mot stallet, ja vad skall man annars göra när man har ett så icke hästnördigt liv? Jag och mamma red ut på våra pållar och dagens destination var rakbanan hos en travtränare/hovslagare som bor några kilometer bort. Rakbanan är himmla fin med lagom mjukt stabilt underlag. Där kan man verkligen låta hästarna sträcka ut utan att vara orolig för dåligt underlag.
På vägen dit mötte vi J en kompis genom VoRF som jobbat i tyskland hos någon riktig höjdare innom hästvärlden. Vi stannade och pratade med henne i kanske en halvtimma så vi blev lite sena. Detta resulterade i utebliven lastträning. Buu.. måste verkligen ta tag i det ordentligt igen. I alla fall var det trevligt att träffa henne, det är en go och glad tjej som man saknar att springa in i dagligen.
Jag och Bono på distanstävling förra året. Detta saknar jag!
När vi väl satta fart igen mötte vi en unghäst bland träden, en riktigt fin spänstig en. Den var bara 3 och tyckte att våra gula hästar var jätte läskiga. Efter en stund kom hon i kapp oss igen och slog följe med oss då hennes häst var ganska nervig så aggerade vi draghjälp. Väl vid rakbanan släppte vi på hästarna ordentligt. Det märks på Bono att han gillar att springa FORT! Spettsade öron i full kareta. Trotts detta är han väldigt välbalanserad i galoppen i högt tempo till skildnad från Ohly som behöver mycket hjälp av sin ryttare för att inte hamna för mycket på bogarna.
Jag har även bokat in de första häst eventen för höstterminen, nu på tisdag blir det en pay and cross i Herrljunga med Ohly. 70 cm. Det skall bli kul, det är första gången på denna terrängbanan. den 26:e skall vi även åka till Gråbo och rida den giantiska höjden av 85 cm.
På kvällen åt jag och mamma god mat - kycklingspett med potatissallad och vitlöksbröd och efter det lekte vi maskerad, eller ah mamma skall på 50-tals fest i september med pappa och då var vi ju tugna att pyssla ihop en outfit ur min och hennes gaderob. Bild kommer på detta i september.
Mitt namn är Emelie, jag är 22 år gammal och studerar till lärare vid Göteborgs Universitet.
Sedan barnsben har jag älskat fjordhästar och för tillfället är det den enda rasen i mitt liv, och så hoppas jag att det förblir.
Jag och min mor har 3 fjordhästar på gården där hon bor. I den här bloggen kan du följa vår resa framåt.
'
