Nu är jag nyss hemkommen från Hökensåsritten (arr. Billingens Distansrittklubb) där jag och Bono debuterade 30 km prova på. 3 Mil blåste bara förbi, Bono var pigg och glad när vi gick i mål. Han klarade både tiden och pulsen och han verkade vara i kalasform. Trotts värmen.

Under ritten hände endel saker som kanske är aningen nämnvärda. Ca 500 meter från starten tappade jag stigbygeln och hela stiglädret från sadeln i full galopp, klantigt värre hade jag inte kontrolerat så att klapparna på sadeln till skållan som stiglädret sitter i hade blivit uppfällda innan jag red iväg. Jag har dem gärna nerfällda vid hoppning eftersom att det så lätt händer missöden då. Jag rider ju distans i min hoppsadel.

Några killometer efter / innan start / mål fanns ett litet dike med pårlande vatten i som var JÄTTE LÄSKIGT Bono hade ingen lust att gå över det så jag hoppade av. (Dit jag går, går även Bono) Han tog skutt på ca 120 över det lilla pytte diket och landede ett par cm från mina tår båda gångerna.

Under ritten slog vi följe med en lovande unghäst som är lite lätt i baken och mer än gärna talar om vad han tycker. Efter att den här hästen hade bajsat sparkade han bakut så jag fick massor av hästens bajs rakt i ansiktet, munnen och på kläderna. Detta bjöd på ett gott skratt och för den nyfikne kan jag meddela att det smakade lite som sötsliksigt gräs med grus i.

Puls innan vi red iväg var 44 och 54 när vi red i mål. Vi red på ca 3 h och 20 minuter. Om jag inte mins helt fel.