I dag gjode vi vår sista arbetsdag på klövagården, där jag ridit sedan 1996. Det är lite kvar men inte mycket och jag är ej säker på om jag någonsin kommer sätta min fot ígen på platsen där jag har skrattat, gråtit, lärt känna vännar, lärt mig, utvecklats, fått stöttning, självförtroende mm. Efter årskiftet kommer det inte vara sig likt. Uteboxarna och ridhuset kommer vara nedplockade och det kommer bli en svettsfirma i lokalerna.
I dag har vi till och med lämnat bort våra underbara stallkatter (som jag kommer se mer av då min kompis adopterat dem) men helt plötsligt blev allt så verkligt och just nu känns det som en nära vän har dött. Tomt och med en tår i ögar.
Tack du underbara plats för gemenskap och fina minnen.
Åh, det var en så mysig julafton i går. Vi hade 15 pers i vår lägenhet och det var rent okristligt mycket paket under granen. I dag skall vi hem till mor och far på julfirande och jag skall även passa på att smita ut till stallet till mina gula älsklingar som jag inte sett på länge och länktar ihjäl mig efter.
Årets Julklappar:
Magic Brush
Presentkort på massage
Parfym & Tvål sett
Kalender
Ljuslykta
Ridtröja x2
Softshell ridbyxor
Raggosockar
Hemma gjoda saker av Filips kussin 7 år.
Pengar
Tvätt ställ
Presentkort på kapahl
Av min älskade Filip fick jag ett par örhängen i gult och vitt guld.. aww <3
Under julen då har även hästarna julledigt och jag bjuder därför på en bild från vårt vardagsrum, är detta inte julstämning så vet jag inte vad som är. På julafton blir det julfirande med familj och vänner.''
Skall börja med att berätta att vi varit med i NLT från VoRF när vi stod och vakade över kommunens beslut. Jag har kopierat artikeln, den ligger längre ner. Den blev rätt så bra tycker jag. Fjodor är ju lärr sötast. Artikeln den kommer härifrån.
Jag har även bytt frissyr. Tidigare har jag serr ut som en fjordhäst med svart/blont hår som jag haft ett tag och det har fått växa och förra veckan färgade jag det med diraktions röda "poppy red" vilket blev... Ja ROSA. inte för att mitt hår någonsin blir särskilt långt, men nu har det blivit ganska så kort. Min kompis klippt och färgat det och resultatet blev riktigt bra. För alla er som tycker ni färgar håret rött med egna kurer köpta på ICA håll i er för nu ser jag ut som en frukt. Alternativt stoppljus. Hårfärgen är Manic Panic "Rock'n Roll Red" finns att köpa på Rockadolly i Skövde eller på Shock i Göteborg för den som är intresserad.
Jag tror att detta nog är första bilden på mig själv som jag publicerar här.
ARTIKELN!!
Hästen Fjodor var på plats vid måndagens fullmäktigesammanträde tillsammans med medlemmar i VORF och andra intresserade. Annica Johansson, Hans Elfstrand, Emelie Johansson, Marita Mattsson, Börje Johansson och Veronica Persson var även där.
Foto:
Mats Rosqvist
Markköp till ridskola i Vara återremitterat
Det blev inget beslut om att köpa in fastigheten Horshaga 2:19 i kommunfullmäktige i måndags.
Relaterat
Förslaget återremitterades eftersom man ansåg att underlaget behövde kompletteras. Detta för att kunna bedöma om Varaortens ryttarförening har förutsättningar att klara verksamheten på sikt.
Majoritetsförslaget om att kommunen ska äga fastigheten och arrendera ut den till Varaortens ryttarförening har också väckt frågetecken, när det gäller arbetsmiljö och skadeståndsansvar.
Varaortens ryttarförening hade hoppats kunna gå ut med ett positivt besked till sina medlemmar innan årsskiftet. I gynnsammaste fall hade ridskolan kunnat starta i mars, nu får man vänta ett tag till.
När det gäller den politiska skiljelinjen i frågan som handlar om ifall föreningen ska äga eller arrendera anläggningen är detta inte särkilt viktigt anser medlemmarna. I båda fallen krävs kommunalt stöd.
– Vi vill bara ha förutsättningar att få igång verksamheten igen, säger Annica Johansson.
Det är den sak jag undrar över, det är varför vi inom hästvärlden är så elaka mot varandra. Vi har åsikter om varandras ridning, hästar, tränare och klubbar. Kan inte alla få rida och ha roligt utan att behöva försvara sig. Jag vet ingen annan idrott där det är så mycket skitsnack om saker man inte vet någonting om. Ett exempel som jag fått berättat för mig är när en bekant var hos frissan och det var en annan häst tjej där som brett ventilerade varför vår klubb fått lägga ner ridskolan vilket tydligen var för att vi hade så dåligt rykte och dåliga hästar och dumma instruktörer så att ingen ville rida där. När det egentligen berodde på att vårt hyres kontrakt gick ut och kunde ek förnyas. Det är ju roligt när oinsatta vet mer än den som är insatt, man blir ju inte glad precis. Denna person har länge tyckt illa om vår klubb men även om man väljer en annan klubb än den som är nästgårds så behöver man inte snacka skit om de som gör det. Varför är vi inte snälla mot varandra när vi delar samma intresse?
I dag kunde kommunpolitikerna inte ta beslutet att köpa Horshaga till VoRF, det råder olika uppfattningar om hurvida kommunen eller klubben skall äga anläggningen. Jag personligen bryr mig inte, bara vi har någonstans att vara. Vi var en tapper liten skala som vakade utanför konserthuset för att kunna påverka in i det sista, jag blir nästanh lite besviken på när vissa säger att de skall komma men sedan inte dyker upp. Något som va antagligen kommer att göra igen. Vi fick pratat med några politiker, och nu tror jag vi får uppvakta kommunen genom en annan vinkel för att kunna charma fler.
Snygg-Fjodor fick aggera skylt i dag, fint va? För den som undrar vad det är för färg så är det märkspray speciellt framtagen för användning på djur. Bland annat kor och grisar. Undrar hur länge han kommer vara delvis lila måntro?
Jag blev ju intervjuad i Sverigesradio Skaraborg tidigare i dag och så här blev slutresultatet. Att prata för sin sak när man vet att någon spelar in är lättare sagt än gjort.
I dag är dagen D, i kväll tar kommunpolitikerna beslut om köpo av den gård som VoRF vill bedriva ridskola på. Jag hoppas hoppas hoppas så på att det går vägen. Tills dess bjuder jag på lite nostalgiska bilder. I kväll skall jag, mamma och många andra medlemmar vaka utanför konserhuset där beslutet tas i fullmäktige salen. Jag blev även intervjuvad av p4 Skaraborg angående kvällens beslut.
Jag och fb. ridskoleponnyn Sabina (korsningsponny okäns härstamning)
Annica Lennartsson med fd. trotjänaren med över 10 år på VoRF Petersborgs Gedion som hon nu mena äger. (e: Skatehoms Big Chief ue: Öxenholms Godot, Connemara)
Ponnyallsvenskan 2004, Elina Persson med sin Orkan II Hoppträning ca 2003 Cecilia Öhman och Dino Shettlandsponnyn Jackie
Mogna och otroligt seriösa dressyrlaget i div. III 2008 fv. Susanna Johansson Ny (Mimmi fd. ridskolehäst i bakgrunden som nu ägs av Susanna), Jag (Bono), Annica Lennartsson (Alison), Emma Elfstrand (Catago) Prisregn över hopplaget! Fv. Aramis, Frida Gryttborn (Aramis) Helena Sjögren (Ella-Ella), Jag(lagledare), Cecilia Öhman (Pontus), Zvans, Hanna Westin (Zvans). Eveline Andersson med fd. ridskoleponnyn (och okrönt avkastardrottning) Karminelle startar div. I på hemmaplan.
Innom hästvärlden är människor duktiga på att anklaga och trycka ner varandra, till och med folk som man aldrig träffat och som inte har någon som hälst bakgrundsfakta om. I dag snubblade jag över en blog där en kvinna skrev om hästar som en förbrukningsvara och att folk borde se hästen och ett djur och inte en tävlingsmaskin. Så här långt har hon en poäng men senare i texten står det här.
"Det är pinsamt att läsa om hur lätt man kan göra sig av med sin häst när det enda som krävs är att träna och rida hästen rätt. En riktigt tragisk historia är en fjordhäst som är på återbesök på hästkliniken i Husaby. Den har tidigare behandlats och blivit bra. Efter behandling rörde den sig fantastiskt, med kraft och jättefina framben säger veterinären. Nu har den ridits ett par månader och är halt, stel i rygg och länd och får inte med sig bakbenen. Den hästen kom inte levande från kliniken. Det tråkiga är att om den hästägaren köper en ny häst så kommer troligen samma sak att hända igen."
Ryttaren och hästen är några jag känner. Detta är min kompis som blir så hårt anklagad, inte bara gjorde hon allt för sin häst, la ner oräkneligt många timmar i stallet, behandlingar, träningar mm. Det var dessutom inte bara en enda sak som var problemet med denna häst utan ett flertal, och min kompis gjorde allt hon kunde. Vart personen som skrivit grundar sin fakta på vet jag ej. Men det är ett klart exempel på när självutnämnda hästexperter skall uttala sig om hur andra gör/borde göra. Är det någon som läst något om en fjording på husaby i tidningen hästfokus eller hästmagazinet hör gärna av er för det skall tydligen vara källan.
Dagens lördagsmys har inneburit hökörning. Jag och mamma åkte till hennes kusin som vi köper hö av och lastade en hästtransport full. Höet vi köpet är lös hö, aldså intye pressat så det är lite jobb med att flytta det från punkt A till punkt B. Varför vi har lös hö är bara på grund av att det är det som vi har tillgång till. Bra pris och bra hö. I normala fall lastarvi en balvagn full med hjälp av en klo och annat grejs som hör till en stor loge.
Strax skall jag ut i stallet för att tömköra Fjodor. Fjodor skall även ut på äventyr på måndag, får på måndag tas beslutet i kommunen om Varaortens RFs framtid. Förhoppnigsvis får vi hjälp av kommunen med köp och invfestering i en fastighet som vi tycket verkar bra för ridskoleverksamhet. Så får att lägga i det sista i har skall vi mötas kl 17.00 utanför konsert huset och då skall Fjodor få följa med. Vad är att kämpa för häst utan en häst?
Jag är så nervös inför beslutet att jag har svårt och somna, det är lite ångestfullt, vad skall jag ägna mitt liv år om inte vi har en ridskola?
Här är en av mina katter Izza. Hon är en 2-3 årig honkatt som vi har adopterat från ett katthem. Izza hittades utanför ett äldreboende där en gammal tant brukade kasta ut matrester genom fönstret, när gumman avled ringde man ett katt hem. Izza var fruktansvärt mager även när vi gick henne 2 veckor senare. Hon hade även varit dräktig. Nu är hon en knubbig kisse som njuter av livet inomhus oftast i ett stort klösträd i hallen eller i vår stora divan soffa.
Något dom gör mig arg är människor som inte tar hand om sina djur. Min lägenhet är ett kattparadis fullt ned klös och leksaker. För er som ej gillar konceptet innekatt skall nämnas att vår lägenhet är 95kvm.
Nu sitter jag i soffan och är riktigt trött. Eftersom mellanväggen i transporten fortfarande inte är lagad vågar jag inte köra Bono. Men jag ville fortfarande träna. Så jag red till träningen, tränade och red hem igen. Tur att man har en häst tränad för distansritt i sånna här lägen.
I rask trav tar ridturen ca 30 minuter så det är en liten bit. Vägen dit hick bra, han var dock het och stirrig vilket resulterade att han gick på bakbenen i bland. Jag red dit efter lunch lånade en box och åkte hem och pluggade. Senare tränade vi vilket gick helt ok med tanke på hur lite vi har tränat. Vägen hem var otäck jag är mörkrädd till tusen och att rida genom skogen med pannlampa ländes lite blair witch progect.., väl hemma fick Bono massage och streching, nu skall jag unna mig en varm dusch.
I dag var det träningshoppning på VoRF och jag hade med mig två av våra hästar. Ohly red jag 2 80 cm rundor på, tanken från början var att debutera 90 cm, men eftersom Ohly hade kolik senaste hoppträningen så blev det 2 80cm i stället. Även gamle Fjodor fick åka med och göra en start på 70 cm.
Fjodor var seg på framridningen men när vi kom in på banan piggnade han till, ett bra tempo och noll fel (plus lite bocksprång). Jätte nöjd med honom och det var roligt att rida en häst som man känner så otroligt bra.
Ohly gjorde 2 klockrena nollor, jag tror detta är hans första nollor tidigare har han haft något Pet. Det var men riktig fröjd att sitta på honom i dag, det bara flöt på.
I går har kiropraktorn ute och kollade över Bono. Efter lite klämmande kunde vi konstatera att Bono var lite smed i korset, men väldigt lite sned. I övrigt var han väldigt jämnsidig för att vara häst. Skönt att veta att han inte sitter fast någonstans. Kiropraktorn tittade på sadeln också och den fick tummen upp. På tal om sadlar har jag lite beslutsångest, jag funderar på att sälja min hoppsadel och köpa en bomlös alround sadel som lämpar sig mer för distansritt.
I morgon kommer det en kiropraktor till stallet för att ta sig en titt på Bono. Jag är nervös eftersom man aldrig vet vad han kan hitta för något. Bono har ju varit väldigt svår att rida i galoppen något som kom helt plötsligt för ca 2 år sedan, jag har tagit hjälp av massör tränare mm och hoppas nu att kiropraktorn hittar något som han kan göra något åt. Dessutom har jag ingen aning om Bono har vridit till något i söndags när han trasslade till det i transporten.
Lägger in en bild på min ena katt Izza för att hon är så söt <3
Ett av mina stora mål med Bono är att någon gång starta medelsvår c:1 på honom. Programmet innehåller i korta drag samlade gångarter, mellan gångarter, ökade gångarter, öppna, sluta, förvänd galopp, ryggning. Det går på lång bana och kandar är tillåtet. Planen med Bono är att ta sig dit utan att gå den långa vägen genom de lätta programmen, detta eftersom att han blir så stark på tävlingsbanan att jag tror att steget innan som ät lätt a är en omöjlighet med Bonos temperament. Det som saknas i dagsläget är styrkan och stadigheten i formen, detta blir bättre och bättre men det är fortfarande en bit kvar. Han saknar styrkan för de samlade samt de ökade gångarterna där han i dag lätt faller isär eller tappar takten. Detta är ett mål som jag ny kommer att kämpa för och något jag verkligen vill. Frågan är dock om vi gör oss till åtlöje om vi provar. Med tanke på att jag har sett vilken kaliber Msv hästarna är av.
I går provade jag att lasta Bono igen, om allt gick bra var planen att jag skulle varit med på Rebecka träningen. Bono gick efter lite trams på transporten och väl på var han så rädd så hela transporten skakade. När vi hade satt upp baklämmen så kastade han sig och försökte lägga sig ner. Tillslut lugnade han ner sig så mycket så han kunde äta lite i transporten. Efter som han var så stressad ville jag ge honom en positiv upplevelse av transporten så i stället för att åka så lastade vi av Bono så han fick komma in i stallet och slappna av. Hoppas detta går över så jag slipper rida till och från träningen i morgon.
Om det finns intresse jan jag fram över skriva ett inlägg hur jag tänker och gör kring lastning.
Får först be om ursekt för den dåliga aktiviteten som varit här det senaste. Det har varit mycket i skolan och motivationen har inte riktigt funnits där. Det har hänt lite skrämmande saker med mina små gula den senaste veckan.
I onsdags när jag skulle åka till Therese och hoppträna med Ohly var han jätte dålig, han hade ett kolikanfall. När jag tog in honom bara han kolapade i boxen och efter att vi promenerade och han bajsade släpte det ändå inte. Tacka vet jag veterinärerna på Stordjur på Vara Veterinärstation som alltid kan komma ut, det är alltid någon som har jour. I onsdags var det Till Peveq som kom ut och efter 2 regäla sprutor kramplösande ´så var Ohly pigg och glad igen. Detta sved dock i plånboken, att ta ut veterinär när de har jour är inte billigt, men den bästa julklappen är ju ändå en frisk häst.
I går hade vi en stor hästloppis ¨på VoRF och då skulle vi ta med oss Fjodor och Bono, Fjodor skulle gå ponnyledning och jag skulle rida Bono lite. Dock slutade dagen med att bara Fjodor följde med. Varför jo! Jag och mamma skulle mötas på ridskolan och hon skulle ta med sig hästarna. Detta brukar vanligtvis gå bra. Hon lastade på hästarna, de hamnade på omvänd sida. Något som brukar kvitte för de flesta hästar. När de kom till grannen 350 m bort levde Bono jävel i transporetn. Jag fick ett samtal av mamma när jag befann mig ca 15 km hemifrån och jag kan säga efter det gick det inte långsamnt. Bono hade blivit så rädd och stressad så han hade lagt sig ner i transporten och "galopperade". Hur mamma fick ur dem vet jag ej. När jag kom hem lede pappa hem Bono och Fjodor sprang lös och lallade runt i mormors trädgård. Jag tog över och visiterade Bono han var blodog om benen, inget svullen, varm eller öm. Helt oskadd förutom ngn liten skråma. Helt otroligt. Mina favorit transportskydd kan man inte säga det samma om, de är numera förpassade till soptunnan i någonform av textil-färs. Vi lastade på Bono igen på rätt sida, han var så skakig ovh helt genomsvettig, han fick godis på transporten och sedan lastae vi av honom.
I dag har jag träffat en riktigt duktig och inspirerande man. För oss som var på Hästforum fick vi en halvtimma ensamma med Andrew McLean som pratade en djukskydd och en etisk hästhållning. Det var jätte bra då man fick chansen att ställa lite frågor. Efter det åt vi lunch gemensamnt med honom och jag passade på att smita in på en plats vid hans bord för att kunna suga ut något av de där extra minuterna. Det visar sig att han har en son som bor i Skåne och som delar hans filisofi. Detta måste givetvis provat. Det är synd att jag inte har 1300:- extra att slösa bort då det fanns plats att träna privat för Andrew McLean i morgon.
Andrew McLean har tävlat på hög nivå innom galopp, dressyr, hoppning och fälttävlan och hans filisofi går i stora drag ut på att vara enkel, tydlig och behandla hästen väl. Lite mer ingående om hans clinic kommer jag skriva om en annan dag då jag har lite mer tid. Hans filisofi stöds av vetenskap basserad på stimuli och respons och genom det öva in en vana. För mig som lärarstudent känner jag till det lite gran då det har andvänds som pedagogisk modell för inlärning i skolorna och kallas då för behaviorism. Något som jag förstår bättre hur det kan fungera med djur.
När han fick reda på att jag representerade Skaraborgs Fjordhästförening (Norwegan Fjordhorse associasion in Skaraborg) blev han nyfiken på vad man kunde göra med dessa hästarna. Jag förklarade att det får att göra allt. Det finns de som går VM i körning och de som bara rids i skog och mark samt de som tävlar i hopp, dressyr, fälttävlan, distansritt, gymkaana och voltige.
Något jag gillade med Andrew som han pratade om när vi var ensamma med honom var att han var kritisk mot dressyrvärlden och hästaveln. Han hävdar att Grand Prix hästarna inte jobbar i en korekt form enligt FEIs riktlijer (lodplanet öga-munngipa) samt att de är så överrörliga att deras kroppar inte hänger ihop. Att dressyren om den trenden som råder nu håller i sig kommer att göra att dressyr konmmer räknas som en konstform istället för en olympisk sport då man i dags läget inte kan ta fram vilken häst som hält utan måste ha en häst som är så överrörlig och på tårna så att hästen knappt är hanterbar och har en kropp som inte kommer att hålla länge. Detta är något jag också gått och varit lite halvt skeptisk mot och det känns bra att mer kunniga personer går i liknande tankar.
Mitt namn är Emelie, jag är 22 år gammal och studerar till lärare vid Göteborgs Universitet.
Sedan barnsben har jag älskat fjordhästar och för tillfället är det den enda rasen i mitt liv, och så hoppas jag att det förblir.
Jag och min mor har 3 fjordhästar på gården där hon bor. I den här bloggen kan du följa vår resa framåt.
