Upp i ottan i dag trotts ledighet. Trött är jag när jag skrivet detta inlägg, ny duchad och blöt i håret. Jag skal på Hästforum Västragötaland i dag, ett möte för hästnäringen i Västergötland. Riktigt vad vi skall prata om har jag inte riktigt koll på men jag skall gå som representant för Skaraborgs FF. Efter mötet skall jag på en clinic för Andrew Mc Leand, etolog och hästtränare. Han kommer prata om unghäst och problemhästutbildning vilket kommer att bli riktigt spännande.
Jag har inte hunnit blogga på ett tag nu eftersom det varit mycket att göra. Jag har bland annat gjort en omfattande prisunderkökning på olika produkter som behövs på en eventuell anläggning. Utöver det har jag och min sambo börjat att ordna i den nya lägenheten som vi skall flytta till. Vi har hitils målat taken i 2 av tre rum och i dessa tre rumen skall vi även tapetsera och måla så det blir riktigt frächt! Lägenheten är en stor trea på 90+ kvadratmeter! Det är en hall, toalett, kök och tre stora rum. Helt underbart. Dock har hästarna försummats nu i veckan. Jag har inte varit hemma sedan tävlingen men jag tror mamma red på Bono i går.
I kväll skall jag hoppträna Ohly för Therese Häggsjö och det skall bli roligt. I kväll hoppar jag i hästgruppen och då dras höjden på hindren upp lite. Annars hoppar vi ganska lågt med tanke på att det ibland är b-ponnyer med.
I dag har jag ridit dressyr på en brun liten ponny. Martini är en av ridskolans sista hästar som inte är sålda. Hon har varit skadad men är nu i gång och skall ridas ordentligt innan hon skall tillbaka in på kilinik för återbesök. Antingen blir hon friskförklarad eller triangelmärk. Det är därför hon måste gå, för att se om hon klarar av påfrestningen.
Martini är en trevlig häst som för tillfället är stel som en pinne. Hon är snäll och vill vara duktig men när det blir jobbigt slår hon i från men gär absolut inget dumt. Hon är lite feg men det händer inget. Hon påminner mig mycket om min ponny Dolita som jag hade, hon är tillochmed snarlik att rida, dock har Martini inte mycket steg att tala om.
Efter ett tag fick jag loss henne och jag red henne lång och låg och steget som tidigare varit mycket knackligt blev regelbundet och avslappnat. Vi gjorfde lite bogen in, tagen bakdel och skängelvinkingar för att stärka henne och hon svarade bra. Speciellt när hon fick beröm. Duktiga lilla ponny plutt.
I kväll var jag på TS möte, det var inget speciellt mer än att vi pratade inför kommande sesong, tävlingar, medlemsmöten, lag mm. Vi skall göra så gott vi kan med det lilla vi har. I morgon skall vi åka och titta lite på vårt eventuella nya ställe och kolla på lite investeringsbehov mm.
I övrigt har vår grupp i skolan kommit igång med vårt projektarbete, ser fram emot det mycket :)
Äntligen är jag hemkommen från Västragötalands Ridsportsförbunds tävlingsplanering för hoppnign och dressyr. Det tog lång tid som vanligt med uppdelning av serier och dylikt. Dock krockade inga tävlingar med de som vi ansökt. Nu skall vi bara lösa anläggningsbiten. Men det måste lösa sig! Så här ser tävlingsterminen för VoRF utr så här långt.
9/6 Lokal ponnyhoppnig för kategorti A&B ponny, meeting
10/6 Lokal ponnyhoppning för alla kategorierna, meeting
Jag måste lovorda Hedmans Häst i Sollebrun. En liten mysig affär med god service och bra sortiment. Hade jag haft mer pengar hade mycket spenderats där det kan jag lova. Tillskildnad från Skara Hästsport som är den störe märkes butiken i närheten upplever jag inte att Hedmans tar ut ett överpris för sina produkter, Hedmans är duktiga på att prova ut sadlar och man kan komma dit med egen häst för att prova sadlar och även när man skall ändra bom kan man göra detta.
I dag när jag var där höll hon på att plocka in vinetns sortiment, jag hämtade min sadel och han även med en trevlig liten pratstund om allt mellan himmel och jord i hästriket.
Det har kommit nya skydd från TEKNA. Bakbenskydd som är godkännda för unghästar. De var inte alls lika dyra som de andra märkena på hadmans låg dessa på drygt 300:- för ett par. De var snygga tillverkade i TEKNAs syntetsläder. Hade det inte varit så att Ohly får tävla med vanliga bakbensskydd efter årsskiftet så hade ett par sånna fått följa med hem. De finns i svart och brunt och är storlek one size.
Ett bra alternativ till de annars väldigt dyra unghästskydden.
Yess! Såg nyheterna på aftonbladet nu i kväll Rolf-Göran Bengtsson har tagit induvidellt EM guld i år! Med hästarna Ninja La Silla och Quintero La Silla! Helt fantastiskt! Rolf-Göran är en av mina absulta favorit ryttare i världseliten. Han rider så centrerat och enkelt och jobbar tillsamans med hästen för att skapa förutsättningar för absolut framgång! Till skildnad från många ryttare innom hoppning rider Rolf-Göran mjukt och är verkligen en riktig stilryttare då många andra enligt mig är lite flamsiga med sina hjälper.
I helgen när jag var i Vetlanda på hingspremieringen så passade jag på att titta in på Charlies ridsport som ligger på Vetlanda Ryttarklubbs anläggning. Där passade jag på att köa ett par Catago dressage som jag läånge suktat över. Det är dressyrskydd bygda på en PVC skål för att ge hästen bästa möjliga stöd. Jag köpte storlek cob och har provat dem på Ohly som de passar väldigt bra på. Skönt att hitta skydd som passar i storleken till våra hästars korta med grova ben. Priset på dem låg på 799:- och är nog något av det hitils dyraste jag köpt i hästväg. Vanligtvis brukar jag handla begagnat eller billigare märken. Men dessa har jag suktat över länge.
I våras köpte jag en takna dressyrsadel till Bono. Fördelen med den är att den går att värma, om i bomen vilket jag lämnade in den för i dag. När jag rakade Bono upptäckte jag att han hade fått vita hpr av sadeln, vilket indikerar på att den trycker. Han har inte ont men i dag tog med mad mig häst och sadel till Hedmans häst och hund för omvärmning. Jätte smidigt!
Skänker en värmande tanke till en bekant som i dagarna fått se sin goda fyrbenta vän somna in. Genom sorgens mörker lysern minnenas ljus.
I går fick jag gå på mötet med kommunen vilket gjorde mig väldigt possitiv till den utmaningen som vi har framför oss i ridklubben. Det är endel som saknas från vår sida blan annat uppskattad av ideell arbetskraft och strukturera ett projekt med etapper. Något jag tror vi fixar. Det finns en gård som har det vi vill ha som har ett fantastiskt läge och jag hoppas verkligen att det kommer att bli verklighet.
Mina drömmar om en ny anlägging möjliggör större tvlingar både undet utomhus och innomhussesong med minst 2 stora utebanor samt minst ett riktigt stort ridhus och ett mindre. Anlggningen skall möjliggöra verksamhet året om med möjlighet till ridläger under sommaren.
Nästa vecka skall jag på fler möten, Skaraborgs FF skall ha styrelsemöte som jag måste avstå från eftersom jag samma dag skall på möte med Västragötalands Ridsportsförbund med tävlingsterminsplanering inför 2012. Nästa år har VoRF ansökt om 3 tävlingar med förhoppnignar om att vi kommar att ha tillgång tll en anläggning.
I dag vaknade jag med näsan full av snor och lite feberkänningar i kroppen. Istället för planerad skolgång blev det en förmiddag på sängen med näsan i en bok. Att ligga och läsa är en lagom aktivitet när man inte mår bra. Jag hoppas att jag piggnar till under dagen så att jag kan gå på mötet som är i kväll... Om jag får gå vill säga. Styrelsen skall ha möte med kommunen i kväll angående den nya anläggningen, köp av mark och dylikt. Jag är så nyfiken på detta så jag har svårt att sitta stilla. Just nu känns det väldigt mörkt för min del, men ´jag hoppas att mötet i kväll kan sprida lite ljus över min tillvaro. Att det gjorts något possitivt beslut, jag får inte reda så mycket. Det är ganska så mycket hysspyss.
Så här tänkte jag mig en ny anläggning från första början.
I går så tog jag och Fjodors nya medryttare en sväng ut på vägarna. Vi red runt duskebo, en ganska lagom lång motionssväng för djuren i lungt tempo. Både Fjodor och Bono var possitiva och framåt, speciellt Bono som tycker att det är så roligt att komma ut på vägarna.
Medryttaren en är tjej i 20 årsåldern som inte har så långt till stallet. Det känns bra att det är en vuxen person så man själ slipper det ansvaret som man måste ta om det är någon yngre som rider. Då vill man inte gärna att de är ensamma i stallet. Något mer som är possitivt är att hon inte bor långt ifrån stallet så det blir inte ett sånt projekt för henne att åka och rida. Jag hoppas att det här kommer att fungera bra :)
I dag klippte jag en Bono i stallet. Kan väl säga som så att blöt päls och klippmaskin inte kommer överens. Det regnade i dag och därför var Bono blöt och grusig. Trotts timmar i stallet och froteande blev han inte riktigt torr, men det fick gå endå. Det sista fick jag hjälp av mamma som är mycket skickligare med saxen än jag.
Efter klippingen tömmkörde jag både Bono och Ohly med varierande resultat. Tömmkörning är något som jag tycker är roligt men ligger utaför mitt område av expertis, jag har inte den bästa utrustningen och önskar mig lädertömmar i julklapp då jag upplever mina nuvarande tömmar som lite lätta och svårjobbade. största framteget i dag var att jag fick Bono att galoppera i töm utan att få jätte mycket panik. Dvs, utan att bli släpad 50 meter. Han var riktigt duktig i dag. Ohly å andra sidan har svårt att hitta balansen i sig själv och jobba utan någon som stöttar upp hela tiden.
Detta är min första egna häst. En shettlandsponny som hette Rosenhagas Celeste alias "Cilla". Hon föddes 1992 och var e: Ytterhalls Cacao, u: Belle Blonde. Detta är nog den snällaste, envisaste och sötaste ponnyn som någonsin existerat. När mina föräldrar köpte Cilla var jag 8 år, jag var en mycket lite 8 åring, egentligen lite stor för shettis men jag var så rädd så jag vågade inte rida på en större häst. Cilla lärde mig att våga rida. Jag började galoppera, och hoppa med Cilla något som jag inte vågade innan. Vi var emd på flera klubbhoppningar och hon var alltid så snäll, men man var tvungen att rida annars sa hon tack och hej.
Den 8 augusti 2005 hittade vi Cilla i haden på 3 ben. Veterinären kom ut och rekomenderade oss att åka till Skara med henne för röntken, han misstänkte en fraktur på has spettsen, något som går att fixa. Hade jag bara vetat hur hennes hasled egentligen såg ut hade vi aldrig kört inn henne. Vi fick bära bakdelen på henne in i transporten och när röntken plåtarna kom ut så såg till och med jag att något var fel. Hela hasleden var bara mos, krossskadad. Hur hon lyckats åstakomma det i en platt hage är ett mysterium än i dag.
Det gjorde så ont att åka hem med en tom transport och en grimma som luktade Cilla indränkt i mina tårar hem. Jag pratade inte med folk och jag ville inte göra något. folk som inte själva misst en vän kan inte ana hur det känns.
Jag är så tacksam för att jag fick de åren med henne.
Då var man tillbaka i skolbänken, tur att vi i dag första dagen gick till 13:00. Har varit helt slut nu på eftermiddagen, i morgon har vi inget utan skall till skolan på torsdag nästa gång. Vi kommer att jobba i mycket projekt denna terminen och jag hoppas verkligen att jag kan komma på något som kan utveckla både mina och andras förmågor.
Jag har i dag spelat dator med en kompis och letar förbrilt efter en medryttare. Har hittat lite intressanta och hoppas att någon kan komma ut och provrida Fjodor och att det klickar. Samt att det finns föräldrar villiga att köra. Det är ju offtast yngre tjejer som är intresserade av att vara medryttare och när man bor på landet eller på landsbyggden är man beroende av att man har föräldrar som ställer upp i alla väder. Sänder därför lite extra kärlek till mina egna föräldrar som kört mig med hästar i ur och skur på träningar och tävlingar. Få förunnat att växa upp med så snälla föräldrar som jag.
Jag tycker att vissa människor är farsinerande då jag inte får ihop deras logik. Om man har ett jobb där man får betalt så arbetar man och är lojal mot sin arbetsgivare eller säger upp sig. Innom hästvärlden finns många riktiga arbetsmyror och även riktiga latmaskar som ej utför sitt jobb. Det är därför farsinerande hur endel som man kännt till genom årens lopp som misskötersig enkelt får jobb på andra ställen när de referarar till en erbetsplats som ej varit sånöjda med peronen i fråga.
En uppmaning till ALLA arbetsgivare innom hästvärlden där ute är att kolla upp referenserna och deras trovärdighet. Har en person arbetat på t.ex. en ridskola prata med den sittande styrelsen eller aktuelle chefen. Jag känner till om de som arbetat som t.ex. ridlärare som ljugit om tävlingsmeriter och dylikt för att få jobbet. De som fått en högre possition som missnbrukar sin maktställning. De som skall jobba med människor och inte är på något sätt pedagogiska.
Man ser även hur personer långtidssjukskriver sig för att de inte kan jobba men när de senare blivit uppsagda är magiskt fullt friska och kan jobba på en annan arbetsplats med samma arbetsuppgifter. Jag tänker inte nämna några namn, det är taskigt att göra det. Men uch och fy på vissa.
I dag skall jag ägna min fulla energi åt Fjodor. Han skall bli stylad (klippt) och dressyrad på. Kommer rida mycket lösgörande arbeta på honom då han mestadels gått rakt framåt nu ett tag.
Fjodor söker dessutom ny medryttare nu när de gamla inte längre har tid. Vet du någon så hör av dig. har inga höga krav på medryttaren mer än att den skall kuna rida i alla 3 gångarter och vara engagerad. Att bli duktig och rida rätt är något jag anser att man kan lära sig om man bara lyssnar.
Nu är det slutat av augusti. I morgon är det löning och saker och ting börjar återgå till det normala. Tävlingssesongen är igång, träningarna börjar igen efter sommar uppehåller. Semester och sommarjobb går mot sitt slut och om 6 dagar börjar jag skolan igen. Alla människor runt omkring gnäller över hur hemskt det är. Fast, det tycker inte jag. Jag tycker det skall bli skönt med lite konturneligtet i min vardag. Träffa nya och gammla vänner och komma igång med träningen av hästen.
Carina träningarna forsätter på VoRF som vanligt trotts att själva ridskolan lagt ner. Lite sorgligt att denna ridanläggning som jag praktiskttaget växt upp på, där jag lärt mig allt jag kan om häst bara har dött. föreningen lever kvar och vi har riktiga eldsjälar som jobbar för en ny anläggning nu när nya hyresvärden inte vill ha oss kvar. Jag hoppas inerligt att vi får tag på något nytt. Detta är väl det enda som känns betungande inför denna kommande hösten. Tidigare har man alltid kunnat åka en sväng förbi ridskolan om man inte haft något att göra och prata lite häst med goda vänner. Men nu... finns inte det.
I övrigt börjar jag sista terminen på samhällspedagogiken och vi skall eventuellt få några nya ansikten i klassen. Det skall bli spännande.
I hästväg skall jag hem i dag och se om jag inte kan få gammle Fjodor att jobba lite inför helgens tävling där jag sklall hoppa honom. Skall bli kul!
Mitt namn är Emelie, jag är 22 år gammal och studerar till lärare vid Göteborgs Universitet.
Sedan barnsben har jag älskat fjordhästar och för tillfället är det den enda rasen i mitt liv, och så hoppas jag att det förblir.
Jag och min mor har 3 fjordhästar på gården där hon bor. I den här bloggen kan du följa vår resa framåt.