Nu har jag precis kommit hem från dressyrtävlingen i Grästorp där jag red en LC:1 på Bono. Han var mjuk och fin, kännslig i munnen och possitiv både på banan och på framridningen. Han spände sig inte och rusade inte. Kalas kan man tänka då om inte piloten klanatar till det. Jag var nervös och spänd, shit jag måste verkligen ut och tävla oftare med tanke på att jag aldrig brukar vara det annars, inte på det här sättet. Jag tänkte helatiden på att slappna av men min kropp ville lixom inte lyda. Jag tappade stigbygeln, två gånger!!! Det ritten var en blandning av katastrof och riktigt bra stunder. I det stora hela är jag nöjd eftersom Bono hade gått klockrtent om jag bara red ordentligt! Skall spåna på nästa tävling så jag kan förbättra resultaten i falla fall. Pisk på mej!!!
Mitt namn är Emelie, jag är 22 år gammal och studerar till lärare vid Göteborgs Universitet.
Sedan barnsben har jag älskat fjordhästar och för tillfället är det den enda rasen i mitt liv, och så hoppas jag att det förblir.
Jag och min mor har 3 fjordhästar på gården där hon bor. I den här bloggen kan du följa vår resa framåt.